SJÖMINAN under kalla kriget

Minan som vapen till sjöss har en mer än hundraårig historia bakom sig i fråga om teknisk utveckling och användning. I boken redovisas denna utveckling, den internationella folkrättens regler och hur dessa har efterlevts. Minkrigföringens betydelse och inverkan inte bara sett från den rent sjömilitära aspekten utan även dess påverkan på och svårigheter för den civila sjöfarten belyses.

Försvarsmaktens viktigaste uppgift är att försvara Sverige och dess medborgare. Sverige kan i detta sammanhang geografiskt ses som en ö. I fredstid är Sverige mycket angeläget att sjövägarna hålls öppna. Det samma gäller för övriga nationer. Varje försök att invadera landet måste inbegripa transporter till sjöss. Planering och förberedelser för svensk sjöminkrigföring med såväl kontrollerbara och okontrollerbara mineringar som minsvepning och minröjning från såväl operativa, taktiska som tekniska utgångspunkter ges stort utrymme i boken.

Försvaret och Kalla kriget (FoKK) är ett fristående forskningsprojekt som verkar med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Syftet med forskningsprojektet är att göra en samlad kunskapsinventering och forskningsinsats rörande det svenska försvarets utveckling under det kalla kriget. Ett viktigt område har rört utvecklingen av minkrigföringen, där det av sekretesskäl har varit svårt att få fram underlag för forskningen. Nu har det dock lossnat och resultatet är denna bok Sjöminan under kalla kriget.

Ett stort antal författare med personliga erfarenheter av sjöminkrigföring medverkar i boken.

Printfabriken AB, ISBN 978-91-980498-1-7

Fienden i öster!

Svenskt jaktflyg under kalla kriget

Under större delen av kalla kriget var det svenska flygvapnet ett av de största i världen. Flygvapnets främsta uppgift var bland annat invasionsförsvar, helst redan ute på havet innan invasionsflottan nådde landets kuster och luftförsvar. Antalet jaktplan var imponerande. Många av dem låg i framkant rent tekniskt och prestandamässigt var de någorlunda i klass med stormakternas.

För bekämpning av luftmål – det vill säga motståndarens jakt-, bomb- och attackplan samt spaningsplan – fick flygvapnet nya, moderna jetflygplan under 1950-talet och 1960-talet, vilka ersatte de äldre propellerplanen. Under lång tid var SAAB J 29 Tunnan, J 32 Lansen och J 35 Draken kärnan i jaktflyget, vilket utgjorde huvuddelen av flystridskrafterna i flygvapånet.

Föreliggande bok, Fienden i öster!, behandlar jaktflygets roll i invasionsförsvaret under kalla kriget. Den har skrivits av Lennart Andersson, en av landets främsta flyghistoriker, och bygger på hemligstämplat material. Den är en fristående uppföljare till författarens ÖB:s klubba, som handlade om attackflyget under kalla kriget.

Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 978-91-86837-17-4

STRIL 60

Teknik, vetenskap och svensk säkerhetspolitik under kalla kriget

I mitten av 1950-talet inledde det svenska flygvapnet tillsammans med brittisk industri en av de största militära infrastruktursatsningarna i svensk samtidshistoria – utvecklingen av det datoriserade stridslednings- och luftbevakningssystemet Stril 60. Systemet var uppbyggt runt ett antal underjordiska luftförsvarscentraler med automatisk databehandlingsutrustning och digitala datorer som i realtid bearbetade information om situationen i det svenska luftrummet, som underlag för en snabbare och mer noggrann stridsledning av jaktflyg och robotvapen. De lösningar som planerades och upphandlades i slutet av 1950-talet utgjorde stommen i det svenska flygvapnets ledningsorganisation under hela det kalla kriget och fram till slutet av 1990-talet.

Men systemet var inte bara en av det svenska flygvapnets viktigaste tekniksatsningar under det kalla kriget, utan också en av de hemligaste. Flygvapnets systemutbyggnad möjliggjordes av ett omfattande samarbete mellan svenska och brittiska forskare, tekniker och militärer som bidrog till att forma innehållet i den svenska neutralitetspolitiken bortom regeringens officiella retorik.

Boken skildrar systemets tillkomst och betydelse för den svneska säkerhetspolitiken under det kalla kriget utifrån tidigare sekretessbelagt och hittills outforskat material ur svenska och brittiska arkiv.

Janhan Gribbe är civilingenjör och teknik- och vetenskapshistoriker.

Gidlunds förlag, ISBN 978 91 7844 836 4

Den dolda alliansen. Sveriges hemliga Nato-förbindelser.

”ALLIANSFRIHET I FRED SYFTANDE TILL NEUTRALITET I KRIG.” Så löd formeln som trummades in i oss svenskar under Kalla kriget. Men någon svensk försvarsplan för neutralitet fanns inte. I största hemlighet samarbetade Sverige med Nato-länderna i en omfattning som hittills hållits dold för svenska folket. I Den dolda alliansen avslöjas en informell allians med hemliga möten, signalförbindelser och krigsförberedelser med Nato-grannarna Danmark och Norge.

Skandinavien var en enhet med en gemensam fiende: Sovjetunionen. USA såg oss som ”Nato:s sjuttonde medlem”. I krig kunde amerikansk militär hjälp landa i Sverige inom några dygn.

Redan i fred pågick underrättelsesamarbetet västerut. Vid kriser aktiverades de dolda nätverken. Samverkan i krig hade förberetts genom en rad hemliga åtgärder: resor av nyckelpersoner, krigsspel och specialenheter – inklusive en svensk motståndsrörelse. Även Finland hade diskreta kontakter västerut.

I Den dolda alliansen besvaras också kärnfrågan: Vad visste politikerna? Den spännande skildringen bygger på Mikael Holmströms intervjuer med 140 politiker, officerare, diplomater och andra nyckelpersoner i Sverige och utomlands. Åtskilliga dokument som hittills varit hemliga återges i boken.

Ytspänning

Ett seminarium om kalla krigets verklighet

Den 4 juni 2010 invigde Marinmuseum i Karlskrona en ny permanent utställning kallad Ytspänning. Det är en exposé över det kalla kriget och särskilt ubåtsjakten sådan den upplevdes under 1980- och 1990-talen. I samband med detta arrangerade Marinmuseum och FoKK:s projekt med stöd från Folke Bernadotteakademien ett kunskapsseminarium där syftet var att några centralt placerade aktörer och forskare från tiden skulle ge sina analyser och perspektiv på den sista heta fasen av det kalla kriget, ca 1979-1986, och dess efterdyningar.

Fyra talare, forskaren Tomas Ries från Försvarshögskolan, amiral Vladimir Egorov från Ryssland, amiral Tim Sloth Jørgensen från Danmark och kommendören av 1:a graden Emil Svensson från Sverige, gav initierade analyser av det kalla krigets slutfas på den norra flanken. Det tände en debatt hos publiken, som också återges i denna skrift. Här blandas sålunda analyser från väst, öst och det neutrala Sverige till en palett med många färger.

Printfabriken Karlskrona, ISBN 978-91-977973-5-1